Friday, October 9, 2009

Kapitel 0, Hastigt uppbrott

“Vakna, Sarastvati!” Sarasvati blinkade yrvaket. Det var forfarande mitt i natten och mörkret stod helt kompakt runt henne, förutom en liten strimma ljus från en ficklampa. Vad gjorde hennes mamma här? Hon brukade inte se henne så ofta, och hon hade aldrig kommit in hit mitt i natten. “Vad är det som händer?” frågade hon sömndrucket. “Shhhhh! viskade Suzy. Guruji har inte långt kvar, och när han dör kommer det bli farligt för dig här. Du måste bort härifrån, inatt.” “Inatt?!” Saraswati tittade på sin maa, hennes riktiga mor som låg bredvid henne på madrassen. Här hade dom sovit tillsamman varje natt av hennes liv. “Men, maa då?” “Hon blir kvar här förstås. Shhh. Väck henne inte. Skynda dig. Det är inte säkert för dig här längre.”

Suzy drog tyst upp henne ur bädden och samlade snabbt ihop hennes få ägodelar i ett knyte. Hon drog med sig Saraswati ut ur hyddan. Saraswati vände sig om för att kasta en sista blick på Sunita, hennes maa, som alltid funnits där vid hennes sida, så länge hon mindes. Vad skulle hon tro när hon vaknade? En röst inom henne sa att den här gången behövde hon lyssna på Suzy. Dom sprang tyst genom trädgården mot grinden. Det var varmt och fuktigt, snart skulle monsunen komma. Grindvakten sov i sin hydda och dom öppnade den tunga grinden och sprang ut på vägen. Där väntade en bil med släckta lysen. Dom kastade sig in i baksätet och bilen rullade iväg. I framsätet satt Gary och en chaufför som Saraswati inte kände igen. “Vart ska vi?” frågade hon. Gary och hennes mamma tittade på varandra. “Först Bombay.....sen Sverige” svarade Suzy efter en liten paus. Saraswati spärrade upp ögonen. “Sverige!”

No comments:

Post a Comment